Profilbild
Sveriges ambassad i Washington DC

En luddig beskrivning av vad ambassaden i USA gör.

Innan jag kom hit visste jag egentligen ganska lite om en ambassad. Eller ingenting. Jag visste till exempel att de hjälpte till med pass och visum. Att de ibland träffar fängslade svenskar efter att ha läst självbiografin El Choco. Att de på något vis representerar Sverige i olika frågor. Och en del annat som jag mest fått från hemsidor och genom att följa bland annat ambassaden i USA på Instagram (tips såklart, @SwedeninUSA).

Sanning är att de gör precis de sakerna. Och otroligt mycket mer. Och det kan såklart beskrivas i detalj. Men jag kan väl kort beskriva det som att de ska främja Sveriges intressen i landet det ligger, hjälpa svenskar och underhålla de diplomatiska förbindelserna med landet. Det känns ju som en lagom luddig beskrivning med minimal risk för fel. Det där ordnar upp sig (läs: vågar mig ännu inte på att beskriva det).

Washington DC är lite annorlunda och den största ambassaden efter den i Kenya (reserverar mig för fel). Här är det väldigt mycket utställningar och event jämfört med många andra ambassader, ofta kopplat till enheten jag arbetar på, och de hålls i själva House of Sweden, alltså inte inne på ambassaden. Ibland är vi även med och anordnar event på andra platser. Ibland är vi med i större organiserade happenings som Nordic Film Week och Kids Euro Festival, och då hålls event lite överallt. Hur som helst, vi har allt möjligt här i huset. Konstutställningar, varav en just nu är ”Stories of Migration – Sweden Beyond the Headlines”, som man kan komma och se gratis på helgerna. ”Room for Children” med högläsning varje lördag. Härom veckan samarbetade vi med ett koncept som heter Daybreaker då vi bjöd in till yoga och dansklubb (true story) mellan klockan 6 och 9. På morgonen, ja. Min andra veckan var det ett svenskt folkmusikband som hade konsert (Jaerv, otroligt bra och trevliga). De senaste dagarna har det hållits så seminarium med både svenska myndigheter, amerikanska myndigheter, andra *viktiga personer* och allmänheten. Dessa saker, tillsammans med mycket annat, kallas för offentlig diplomati. Viktigt coolt ord. Lägg det på minnet.

Det är en del, ibland jättemycket, besök från ministrar och riksdagsledamöter och liknande. Många möten och event med såväl institutioner som myndigheter och organisationer. Spring på hearings och seminarium och mässor. Rapportskrivning hem till Sverige. Kommunikation såklart, vilket jag arbetar med, för att främja Sveriges varumärke. Och så vidare.

Så finns såklart delen där ambassaden finns till för svenskar – den konsulära biten. Där ger man ut visum, hjälper svenskar med pass, har kontakt med svenskar när de hamnat i olika situationer för att vara luddig. Och så vidare.

Det var allt och ingenting. Lite nämnt, inget glömt.

Sedan är det skillnad på en ambassad och konsulat. De har olika status. I USA finns en ambassad (alltid bara en) i Washington DC, ett generalkonsulat i New York (som också tar emot praktikanter!) och ett honorörskonsulat i San Fransisco. Sedan har de konsuler runt om i landet också. Men det behöver vi inte gå in på, för det vet jag uppriktigt sagt inte tillräckligt mycket om. De har helt enkelt olika befogenheter, där ambassaden har högst status. Vill du veta med? Google is your friend.

PS. Vill man se vad vi gör utanför ambassaden är man jättevälkommen att skicka en request på Instagram, @osterlof. Vi gör ganska mycket kul. Som att spela quiz och dricka öl varje onsdag med norrmännen. Går på event med fri bar. Testar DC:s nattliv och restauranger. Ruinerar oss. Åker till Philadelphia. Och om tre veckor åker vi 15 svenskar och norrmän i universitetsålder till en stuga vid nationalskogen Shenandoah. Det kan bli spännande. 

Bilder har jag hört är kul, så här är några från både ambassaden och livet utanför.

IMG_2535 2.JPG
På universitetsfootballsmatch (är det ett ord) mellan Georgetown och Hoyas. Som ingenting annat jag sett. Utanför var det ölstånd, beer pong och dans(?!).
IMG_2470.JPG.jpeg
Invigningen av Nordic Film Week som hölls med svenska, norska, isländska, danska och finska ambassaden. Där framme står andremännen (ambassadörens andra hand typ), som ju faktiskt bara är män för tillfället. Här visades någon finsk svartvit film. Vi var sköna och visade 100-åringen i söndags. Det var fullt hus, på riktigt.
IMG_2454.JPG 2.jpeg
En av mina häftigare eftermiddagar. Detta är på Googles kontor. Hon på scen är Monica Enqvist, min handledare och enhetschef, och modererar här ett samtal om digital diplomati. Han är vice utrikesminister till Joe Biden, ni vet Obamas bästa kompis. Skakade hand med honom och en av tjejerna på Google gav mig en privat tur upp på taket, förmodligen för att jag var den enda under 30 där men förhoppningsvis för att hon vill ge mig ett jobb.

Lämna en kommentar