Isa & Bea
University of California, Berkeley

Back in old Berk

Hej LUPEF-vänner! Beatrice här. Bloggandet kom aldrig riktigt igång för min del förra terminen, men nytt år nya möjligheter, new year new me etc etc – så nu jag ger detta en ny, ärlig chans.

För en dryg vecka sedan satte jag återigen min fot på amerikansk mark efter en snabb visit i Sverige och min hemstad Helsingborg över jul och nyår. Hela förra terminen var jag fast besluten om att stanna kvar i USA över jullovet men ju närmare det kom, ju mer växte min hemlängtan efter vänner och familj. Så efter lite välbehövlig vila är jag tillbaka i ett för tillfället relativt tomt Berkeley. Skolan drar inte igång förens om några dagar, så för tillfället befinner jag mig i ett litet vakuum såhär mellan två terminer. Ett vakuum i positiv bemärkelse, ska tilläggas. Jag känner att det sällan ges möjlighet och tid för reflektion kring terminen som varit och terminen som komma skall, utan att jag bara pluggar på utan att riktigt ta ett steg tillbaka och fundera.

Förra terminen var tankeväckande på så många olika sätt. Bland annat läste jag en kurs i ”Race, Ethnicity and Public Policy” som gav mig verktyg för att på ett djupare plan kunna analysera hur politik och lagar svarar på och påverkar frågor om ras och etnicitet. Med den amerikanska historien i ryggen var det otroligt ögonöppnande, skrämmande och spännande – främst eftersom det finns brist på sådana perspektiv bland kurserna i Lund. På samma spår var det också sjukt intressant att se hur den amerikanska historien ständigt gör sig påmind och tas upp, bland annat när lärare i två av mina klasser under introduktionsföreläsningen erkände faktumet att vi befann oss på mark stulen från den amerikanska ursprungsbefolkningen. Ett sådant erkännande är såklart en piss i Mississippi när man tänker på vad ursprungsamerikanerna har blivit och är utsatta för, men det fick mig att reflektera över Sverige och svenska utsatta minoriteter, bland annat samerna. För en svensk student som aldrig fått lära sig något om samernas historia i skolan var det mäktigt att mina lärare inledde terminen med ett sådant erkännande och fakta (och väckte en stilla undran över hur ofta frasen om stulen mark yttrats i svenska skolor i relation till samerna).

Förra terminen fick mig även att checka min studieteknik på en helt ny nivå, vilket var plågsamt men bra. Har alltid känt att jag haft god studieteknik, men UC Berkeley utmanade den till max haha. Eftersom man här läser fyra-fem kurser samtidigt per termin, istället för en-två i Lund blir planering och struktur plötsligt av betydligt större vikt. Att sätta upp tydliga tidsramar och avväga vilka kurser som kräver lite mer tid och fokus, samt att förbättra förmågan att skumma långa texter har varit superlärorikt och underlättat mycket!

Med detta i ryggen är det då snart äntligen dags att dyka in i en ny termin, vilken blir min andra och sista termin här på UC Berkeley. Det känns lite vemodigt men jag är väldigt taggad. Har främst tre saker att se fram emot:

  • Roliga kurser! Denna terminen har jag valt några kurser som ligger lite utanför statsvetarramen, och jag ska bland annat läsa en kurs i litteraturvetenskap och en i historia. Yehaw!
  • Att jag ska ta mig tid och engagera mig i något skolrelaterat, och krama ur det sista ur collegeupplevelsen. Tanken är att börja sjunga i kör plus gå med i en studenttidning eller kanske Röda Korset. Har varit engagerad i Röda Korset hemma i Helsingborg, så det skulle vara spännande att se hur organisationen och arbetet funkar här borta.
  • Spendera med tid i San Francisco och utforska närområdena mer. Förra terminen tog mig med storm pluggmässigt, och det tog ett tag att hitta balansen mellan plugg och fritid. Nu när den balansen är återfunnen blir det Dora the Explorer deluxe. Typ.

Med denna lilla reflektion säger jag hej, för denna gången. Hörs snart igen!

Lämna en kommentar